Sveriges Radio skall satsa mer på ljud och dra ned på den skrivna texten på sina nyhetssajter. Målet är en kort summering med tre punkter information, istället för en hel artikel. Beslutet saknar det viktiga tillgänglighetsperspektivet, något som i förlängningen är ett demokratiproblem, då man stänger ute 10 000 döva och 1 300 000 hörselskadade.

Måndagen den 17 februari publiceras en artikel på Sveriges Radios hemsida. ”Färre bokstäver och mer ljud” är rubriken. Josef el Mahdi och Ulf Reneland driver ett arbete att göra verklighet av Sveriges Radio strategi ”Ljudet i fokus”. Målet är att krympa mängden text på Sveriges Radios nyhetssajter, ett arbete som pågått under ett antal år. Många av de 26 lokala P4-redaktionerna har redan börjat jobba på detta sätt.

Ett sådant sätt att arbeta beskrivs som en satsning på ljudet, ett svar på frågan om hur den digitala nyhetslyssningen skall öka. Artikeln beskriver hur de kommit fram till svaret: ”Svaret mejslades fram av medarbetare från olika håll i företaget – journalister, publikanalytiker, digitala specialister samt utvecklare och expertis på hur användare nyttjar tjänster – istället för av exempelvis konsulter eller genom att vi kopierade någon annan.”

Beslutet att gå i denna riktning kan föra mycket positivt med sig, men inte för alla. De positiva effekterna kan vara bra – men bara för hörande. I sin konsekvensanalys och allt sitt arbete med experter och specialister verkar Sveriges Radio ha glömt bort de cirka 10 000 döva i Sverige, och de 1,3 miljoner hörselskadade som i varierande grad kan ha svårt att ta till sig radioinslagen. Varenda en av dessa är skattebetalare som är med och finansierar Sveriges Radio, en av tre public service-aktörer i Sverige.

Vill du protestera mot Sveriges Radios beslut att skära ned på texten? Skriv under namninsamlingen här: https://www.skrivunder.com/sveriges_radio_-_svik_inte_dova_och_horselskadade

Uppdraget för public service-bolagen är att producera TV och radio i allmänhetens tjänst. Det är en väldigt viktig funktion i Sverige, eftersom public service-bolagen skall präglas av opartiskhet, hög kvalitet och vara tillgängliga för alla. Sveriges Radio beskriver det själva så här:

I Sverige finns det tre bolag som har uppdraget att producera och sända program till allmänheten och tillgängliggöra det på olika plattformar för att nå så många som möjligt. Det är riksdagen som beslutar om uppdraget och regeringen som sätter ramarna för public service-bolagens verksamhet.

Sveriges Radio har en verksamhet som regleras av ett så kallat ”sändningstillstånd”. Det ges av regeringen, och ger Sveriges Radio vissa grundramar för hur de skall utföra sitt uppdrag med att sända ljudradio. Det finns länkat här, och där finns följande citat:

11§
SR ska beakta behoven hos personer med funktionsnedsättning. Ambitionsnivån när det gäller möjligheterna för personer med funktionsnedsättning att tillgodogöra sig SR:s utbud ska höjas och tillgängligheten förbättras. Det långsiktiga målet är att hela utbudet görs tillgängligt för alla medborgare.

Detta blir särskilt intressant. Ambitionsnivån skall höjas, tillgängligheten skall förbättras. Det långsiktiga målet är att alla medborgare skall kunna ta del av Sveriges Radios innehåll.
Då är frågan om Sveriges Radio aktivt jobbar mot det som beskrivs i sändningstillståndet, eller om man inte ser hörselskadade och döva som medborgare..?

Okej. Det sistnämnda är lite väl tillspetsat kanske. Sändningstillståndet handlar ju trots allt om ljudradio och inte text på nyhetssajterna. Men meningen om tillgänglighet för alla medborgare borde vara ganska tydlig, trots att det handlar om ljudradio. Om en betydande del av medborgarna inte kan ta till sig ljudradio, borde det vara rimligt att man kompenserar det med text istället. Och även om det inte finns något absolut krav från regeringen som skriver att man måste göra det – vore det ju rätt sjyst att göra det ändå.

Public service, i allmänhetens tjänst. Nåja, nästan hela allmänheten.

Det här är, tråkigt nog, inget nytt. Sommaren 2019 rasade en debatt om Sommar i P1. Eftersom Sveriges Radio pekade (inte särskilt övertygande i mina ögon) på olika svårigheter att lösa att de väldigt populära sommarpratarna publicerades i textform, tog ett gäng saken i egna händer och löste det själva. En stor del av dessa sommarprat transkriberades till svensk text och gjordes på så vis tillgängliga för döva och hörselskadade. För första gången i programmets över 60-åriga historia kunde döva och hörselskadade ta del av det som alla hörande pratat om och diskuterat vid fikat på jobbet, i kön till kassan i affären, och på sociala medier. Jag blev intervjuad i P1 när initiativtagaren till alltsammans, Charlotta Sjölander, fick förhinder. I länken finns ljudfil och, på vår begäran, en transkribering av samtalet.

Som jag ser det är detta problematiskt på flera sätt.

För det första är det ett mycket tydligt exempel på bristande tillgänglighet. DO, Diskrimineringsombudsmannen, beskriver följande:

Men, kanske du tänker, inte kan väl Sveriges Radio anklagas för bristande tillgänglighet när deras verksamhet rör ljudradio? Och sannolikt har du rätt i den tanken rent juridiskt. När det gäller specifikt ljudradio så brister de inte i sin tillgänglighet. Men – enligt min mening – brister de som public service-bolag i sin tillgänglighet gentemot en stor portion av medborgarna i Sverige när de avsiktligt skär ned på texten.

För det andra är döva och hörselskadade lika mycket skattebetalare som resten av befolkningen. De är med och finansierar en stor del av Sveriges Radio. Verksamhet som de inte kan ta del av själva. När Sveriges Radio skär ned på texten så skär de ned på den del av arbetet som döva och hörskadade kan ta del av, trots att de är med och finansierar hela verksamheten.

Och för det tredje – och kanske det mest allvarliga – är detta ett direkt demokratiproblem. Public service-bolagen är de nyhetsleverantörer som enligt sitt uppdrag skall vara sakliga, opartiska och politiskt obundna.
I sändningstillståndet står även följande:

8§
SR ska meddela nyheter, stimulera till debatt, kommentera och belysa händelser och skeenden och därvid ge den allsidiga information som medborgarna behöver för att vara orienterade och ta ställning i samhälls- och kulturfrågor.

Åter igen – sändningstillståndet rör ljudradio. Men citatet sätter fingret på något mycket, mycket viktigt. Hur säkerställer Sverige att även döva och hörselskadade kan ta del av samhällsinformation och annat viktigt? Ja, visst finns det nischade aktörer som SVT Teckenspråk som gör ett bra jobb – men de kan omöjligen täcka allt. Det finns 26 lokala P4-redaktioner i Sverige som rapporterar om det som händer i deras områden. Varje dag publiceras hundratals artiklar på nätet – ljudinslag och tillhörande text. Det är oerhört viktigt för de boende i respektive område att de kan ta del av, och informera sig om, det som händer i sitt samhälle. Genom att skära ned på texten drar man bort mattan under fötterna för alla de som förlitar sig på sitt skattefinansierade public service-bolag för korrekt, saklig information.

Målet med public service borde vara att finnas till för medborgarna. Alla medborgare. Detta arbete är en direkt försämring av villkoren för en stor del av Sveriges befolkning och borde omedelbart ses över.

Jag har skickat ett mail till kanalcheferna för alla 26 lokala P4-redaktioner och bett dem svara på följande frågor:

1. Artikeln beskriver att ”beslutet ligger som i alla publicistiska frågor hos producenter och utgivare” Har ni, som det står beskrivet i artikeln, för avsikt att skära ned på texten i er nyhetsrapportering?
   
2. Vad har du för budskap till de döva och hörselskadade som till följd av detta går miste om en mycket stor del av nyhetsrapporteringen?
   
3. Hur kan ni som lokal P4-kanal arbeta inkluderande i er nyhetsrapportering för att även döva och hörselskadade tar del av kultur, debatt och samhällsinformation?

Jag har även skickat mail till Sveriges Radios presschef, i hopp om att nå VD och kommunikationsdirektör. Jag uppdaterar på bloggen när jag fått svar.

Tills dess – håller du med mig? Dela, skriv på namnlistan och gör din röst hörd.


Länklista:

”Färre bokstäver och mer ljud”

”Vad är public service?”

Sveriges Radios sändningstillstånd

P4 Sveriges Radio – de 26 lokala kanalerna

”Frivilliga gör Sommar i P1 tillgängligt för hörselskadade”

Funktionsnedsättning som diskrimineringsgrund

För frågor eller kontakt, maila mig på hej (@) babito.se