Sveriges Radios tillgänglighetsansvarige svarar på kritiken om nedkortade texter och sämre tillgänglighet: ”Ljudet är vår kärnverksamhet”

Historien om Sveriges Radios strategi att skära ned på textmängden på sina nyhetssajter fortsätter. Idag kom ett svar från Elle-Kari Höjeberg som är tillgänglighetsansvarig på Sveriges Radio. Men först – vad har hänt tidigare?

Den 20 februari skrev jag ett inlägg på bloggen med titeln ”Sveriges Radio sviker döva och hörselskadade” där jag kritiserade Sveriges Radio för beslutet att i fortsättningen skriva mycket kortare texter på deras nyhetssajter. Det inlägget hittar du här.

I samband med detta mailade jag till alla kanalchefer för de lokala P4-kanalerna med en uppmaning att inte skära i texterna. En uppföljning på det kommer inom kort.

Jag startade även en namninsamling som du hittar i denna länken. Skriv gärna under om du vill att Sveriges Radio skall uppmuntras att behålla texten på sina nyhetssajter.

En dryg vecka senare, den 28 februari, skrev jag ett uppföljande inlägg där en reporter från Sveriges Radios arabiska redaktion intervjuat mig. Här finns det inlägget. I det inlägget finns inslaget i textform, och där svarar nyhetsprogrammet Ekots chef på kritiken.

Nu har det publicerats en uppföljning och fortsättning av intervjun, och nu är det alltså Sveriges Radios tillgänglighetsansvarige som får svara på kritiken om diskriminering. Artikeln hittas i denna länken på Facebook, i denna länken på Sveriges Radios hemsida, och en screenshot syns nedan.

Här finns en översättning från arabiska till svenska:

Döva och hörselskadade kör en signaturkampanj för att anklaga Sveriges radio för diskriminering

En föreläsare och pappa till två döva barn har tagit ett initiativ som kritiserar att Sveriges Radio har minskat sina texter på sina sajter. I uppropet har nästan 1500 personer skrivit under. Sveriges Radio säger att syftet med det är att satsa med att sätta ”ljudet i fokus”.

Conny Norén är initiativtagare och säger att det är en stor problematik:

– Jag reagerar ganska kraftigt på det eftersom att det stänger ute så väldigt många döva och hörselskadade. Det är ju över en miljon människor som riskerar att missa information när man inte kan ta den till sig via hörsel.

Enligt SCB 18% av befolkningen i Sverige är hörselskadade och det finns ungefär 10000 tusen döva.

Sveriges Radio har börjat skriva kortare texter i alla P4 kanaler, men det finns också andra redaktioner som följer samma riktlinje. Alla detaljer finns i ljudform. Och snart ska Ekot börja med att endast skriva en kort ingress. Och Conny Norén menar att det här steget är en slags diskriminering mot döva och hörselskadade personer:

– Jag personligen tycker att det är diskriminerande. Eftersom det finns en arbetsgång där man har ganska mycket text och sen väljer man att skära ner på texten. Jag förstår ju att Sveriges Radio är ett ljudföretag. Men om man väl har arbetat med text så kan man ju faktiskt välja att ha kvar den eftersom många döva och hörselskadade förlitar sig på Sveriges Radio och den information som kommer ut därifrån.

SDR anser att Sveriges Radio med sin nya strategi ”ljudet i fokus” där SR numera ger en väldigt kortfattad textsummering i punktform är en bakåtsträvan. Sveriges Radio, som är en del av public service och har ett tillgänglighetsuppdrag, medvetet väljer vilka som ska få ta del av Sverige Radios rapporteringar och utbud. Döva ingår inte i den privilegierade skaran.


Elle-Kari Höjeberg är tillgänglighetsansvarig på Sveriges Radio och bemöter kritiken på det här sättet:

– Sveriges Radio är ju ett ljudföretag. I det ordet ligger att vi arbetar med ljud och det ska vi vara bäst på. Och det betyder när det gäller hörselskadade att vi prioriterar hörbarhet snarare än text. Det här står ju också i vårat sändningstillstånd, och ljudet är vår kärnverksamhet, text är ett komplement. Det är det här vi får våra pengar för, det är att göra radio inte att göra text.

Om att det är diskriminerande mot döva och hörselskadade personer att minska mängden text, svarade hon:

– Vi har texter som komplement på webben och de har ju inte försvunnit. I några fall har de blivit kortare. Men generellt sätt så ska vi jobba mindre med text och mer med ljud. Samtidigt finns det en möjlighet när det är särskilt stora händelser eller när vi på annat sätt ska uppmärksamma saker som vi själva har gjort, att vi kan göra längre texter.

– Vi arbetar med ljudet i fokus, och har text som komplement. Och det betyder att vi inte kan ha transkription utan sändningar, eller transkription utav allting som sänds i Sveriges Radio. vi måste begränsa vad vi har i uppdraget att göra, och vi har idag varken pengar eller möjlighet att på trovärdigt sätt erbjuda transkription på Sveriges radios webb.

Reporter: Abdelaziz Maaloum
abdelaziz.maaloum@sverigesradio.se

Lämna ett svar