september 2019

Jag minns när jag var sex år gammal och började första dagen i fransk skola. Jag kunde i princip inte ett ord franska. Eller jo, ”neuf” kunde jag. Det lät som ”nöff”, som grisar låter. Och det betydde ”nio”. Mer än så kunde jag inte. Därför var det så betydelsefullt med den man som satt […]

Jag minns sagostenen. Där satt jag och min pappa när jag var liten. Promenaden från sommarstugan, genom den lilla skogen med täta granar, över järnvägsspåret och över landsvägen, den promenaden tog inte många minuter. Men för mig kändes det som ett äventyr. Där satt vi på en sten som pappa kallade för ”sagostenen”. Där berättade

”Imorgon är jag ledig!” förklarar hon och tittar på mig. Inte med bestämd blick, utan mera frågande. Som för att försäkra sig att jo, så är det väl? Det är Smulan och jag som har diskussionen. Igen. Den senaste gången i raden. De senaste veckorna har hon förklarat att hon vill vara ledig många gånger.

Vem önskade inte det någon gång som barn, att slippa bli vuxen? Astrid Lindgren lät Pippi Långstrump ta upp ämnet med ”krumelurpiller”, men ämnet är nog lika gammalt som tiden själv. Förutom vår kära Astrid, tog J.M. Barrie tagit upp ämnet redan 1902. Om du – precis som jag – inte känner igen namnet J.M.